Berättelser om genusbaserad utsatthet i arbetslivet och utbildning från #metoo-rörelsen i Sverige

Detta delprojekt ingår i forskningsprojektet ”#metoo aktivism: utveckling, konsekvenser, strategier” och har till avsikt att närmare undersöka berättelser om personliga erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp från den svenska #metoo-rörelsen. Bakgrunden till delprojektet är att #metoo-rörelsen omfattade cirka 77 upprop som representerades av ett stort antal yrkesgrupper där flertalet upprop samlade in personliga erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp, signaturer och publicerade debattinlägg i medierna under 2017 – 2020. Ett stort material finns därmed tillgängligt för att studera genusbaserad utsatthet i arbetslivet.

Tidigare forskning

Utifrån det relativt stora antalet studier om sexuella trakasserier och övergrepp (kallas hädanefter STÖ) på arbetsplatser framgår det att begreppet STÖ är komplext och omfattar flera aspekter (se Hackney & Perrewé, 2018). I forskningslitteraturen om sexuella trakasserier och övergrepp (benämns framöver för STÖ) i arbetslivet och utbildning kan man utläsa att STÖ generellt omfattar att en eller flera personer riktar en rad olika beteenden (verbala, bilder, beröring m m) mot annan person med annat genus och utifrån en sexistisk värdering. Definitionena av begreppet varierar t ex utifrån allvarlighetsgrad (från ohövlighet till övergrepp med sexualisering). En gemensam nämnare för STÖ är att beteenden utgör ett oönskat närmande, här relaterat till genusbaserad utsatthet såsom #metoo-rörelsen definierar utsattheten.  

I en översikt med 30 års forskning av STÖ i arbetslivet sammanfattar McDonald (2012) att STÖ har negativa konsekvenser för den utsatta i termer av försämrad psykisk och fysisk hälsa samt arbetsprestation. I en annan översikt drar Pina och Gannon (2012) samma slutsatser och tar även upp ojämlika relationer i arbetslivet där en chef eller kollega missbrukar sin position gentemot den utsatta (medarbetare, kollega). Författarna föreslår att även social position och interpersonella relationer ska studeras vid STÖ.

Förhoppningen är att detta delprojekt ska bidra med en fördjupad kunskap av vad som karaktäriserar STÖ i arbetslivet och yrkesrelaterad utbildning. Delprojektet motiveras även av möjligheten att bidra till att genusbaserad diskriminering lättare kan identifieras och därmed tydliggjöras för arbetsgivare och utbildningsinstitutioner i syfte att förhindra och åtgärda situationer med STÖ.

Syfte

Syftena med delprojektet är att samla in texter innehållande personliga berättelser om STÖ från #metoo-uppropen från arbetslivet och utbildning, och att undersöka vad som kännetecknar STÖ i dessa sammanhang. Dessutom kommer berättelser om STÖ från utbildning att ingå, då texterna även tog upp erfarenheter från den utbildning som ledde till yrket. Studierna kommer därmed att undersöka beskrivningarna av STÖ i arbetsliv och utbildning och då närmare kring beteenden, sociala roller, socialt sammanhang m m. Ett ytterligare syfte är att samla in dessa texter som ett bidrag till den historiska dokumentationen av metoo-aktivismen i Sverige.

Datamaterial

En insamling görs av texter med dessa berättelser med STÖ från #metoo-upprop som representerar en rad olika yrkesgrupper. Personerna bakom berättelserna har beskrivit erfarenheter från både arbetsliv och utbildning som senare ledde till deras yrke. Insamlingen omfattar både texter som publicerades i medierna och texter som ännu inte publicerats. Själva berättelserna består av text innehållande beskrivningar av att ha blivit utsatt av STÖ. Flera upprop skrev också en kortare text som problematiken och konsekvenser av att det förekommer STÖ och även förslag på åtgärder.

Detta delprojekt följer forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). Detta upplägg av studier har genomgått etikprövning och erhållit godkännande av Etikprövningsmyndigheten.

Databehandling

I en första fas samlas de texter in som publicerades i sociala medier eller offentliggjordes på andra sätt. Inför publiceringen inhämtade kontaktpersonerna från uppropen samtycke från de personer vars berättelser senare citerades i sociala och andra medier. Texterna avidentifieras sedan på personliga uppgifter och även andra kontextuella uppgifter (t ex stad eller sammanhang som arbetsplats, branschforum).
Nästa steg är att samla in texter som ännu inte har publicerats i sociala medier eller på andra sätt ännu inte offentliggjorts. Skälet till denna insamling är att antalet offentliggjorda vittnesmål är visserligen stort, men de är troligen endast en mindre del av alla texter om STÖ som samlades in av uppropen. Det är därför av intresse att samla in så många texter som möjligt för att få en bredare bild av STÖ i arbetslivet, d v s ju fler beskrivningar, ju fler exempel på STÖ finns att studera och basera analysen på.

En representant för projektgruppen kontaktar kontaktpersonerna för uppropen om möjligheten att få ta del av texterna och ger information om samtycke, d v s att personerna bakom berättelserna ska ha tillfrågats om att dela med sig av texterna. Representanten ger information av hur texterna kommer att behandlas i forskningssyfte. Representanten föreslår också ett tillvägagångssätt för etablera samtycke, om så saknades från tidigare insamling, och för att tillfråga om personen bakom texten var minst 18 år vid inlämnandet av texten till uppropet. Representant och kontaktperson gör även en överenskommelse kring framtida förvaring av materialet, d v s det kommer att finnas möjlighet att förvara materialet som ett historiskt dokument vid en institution eller annan statilig verksamhet.

Analys

I nästa steg med analys görs en kvalitativ analys utifrån en kombination av induktiv och deduktiv ansats d v s nya vinklingar på STÖ uppmärksammas samtidigt som texternas innehåll kopplas till aktuell forskning. Vissa kvantitativa beräkningar av STÖ kommer även att göras.

Resultaten

Resultaten kommer att kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och rapporter. Resultaten kommer att innehålla närmare beskrivningar av STÖ i arbetsliv och utbildning och då närmare kring beteenden, sociala roller, socialt sammanhang m m. En del av resultaten kommer att handla om ett enskilt upprop, medan andra studier kommer att utgå från flera upprop för att undersöka generella och specifika aspekter av STÖ. Det avidentifierade datamaterialet placeras hos en institution eller annat statlig verksamhet ifall överenskommelse finns mellan kontaktpersonerna för uppropen och forskningsgruppen.